En helg i renoveringens tecken

Nu har det då äntligen blivit dags. Det är nu det ska ske. Den stora tapetseringen!

Igår fick jag det ljuva samtalet som meddelade mig att tapeterna har kommit. Nu ligger de i bagageluckan i vår bil. Imorgon ska de upp på våra vardagsrumsväggar.

Vissa kanske tänker: Menå, vad är det att hetsa upp sig över - några pappersbitar på väggen?
Men för mig är detta stort! Första gången på 22 år som jag får välja tapeter till ett rum, och dessutom ska jag och käre M fästa dem på väggen själva. Detta är inget vi har på vår CV sedan tidigare, någon av oss. Att vi dessutom har levt otroligt avskalat (tänk spånskiva) sedan i slutet av december förra året gör min längtan efter fina, egenvalda tapeter särdeles ihärdig.

Det jag ska njuta allra mest av, när tapeterna väl är på väggen, är att få städa! Tänk vad tapetabstinens kan göra med en, i övrigt, relativt sund hjärna...