Lyssna vad jag har hittat!

Jag satt i bilen på väg hem från byn. Jag hade varit och handlat och lyssnade på MNK i vanlig ordning. Helt plötsligt får jag höra en alldeles fantastisk låt, som lägger sig som rosa bomull runt mitt hjärta. Sen ringer plötsligt min telefon och jag är tvungen att skruva ner. När samtalet är slut och jag ska fortsätta lyssna är låten såklart slut (lagen om allts jävlighet ni vet...) . När jag kommer hem kollar jag p3s låtlista. Nähä, just den här veckan så finns det ingen låtlista för MNK (hänvisar återigen till tidigare nämnda lag). Men så får jag en snilleblixt och sätter mig och lyssnar på MNK på nätet.

Jag hittar låten ganska omedelbart, och sitter som på nålar hela låten igenom. När jag hör att musiken börjar avta slutar jag nästan andas och det enda jag kan tänka är "kom igen Bengt, kom igen Bengt". Innan jag ens fattar vad som har hänt så sitter jag med en lapp framför mig där jag har skrivit Ludvig Svartholm. En snabb tripp in på google visar att han ju är från grannstaden, det är ju alldeles fantastiskt!

Låten är urmysig, och får mig att längta efter att köra/åka bil i strålande solsken.

Filmtips

Om ni bara får se en film till innan ni dör, och inte redan har sett den, då blir mitt tips denna:

(bilden är lånad från imdb.com )

Jag och M är båda mycket förtjusta i Denzels skådespel och denna film lämnade då inte mig besviken. Även om jag inte hänger med i allt tekniksnack som trots allt förekommer så tycker jag att själva tanken är mycket fantasikittlande och jag kommer nog klura på den här filmen ett tag nu, och sen se om den!

Haveri

Såhär har min dator sett ut sedan söndag morgon. Flertalet strömavbrott var mer än vissa komponenter klarade av, så på söndag morgon visade apparaten inga som helst intentioner att vilja starta.

Idag har dock delarna kommit med posten, så käre datanörd M har meckat dator hela kvällen, och här sitter jag nu med en återupplivad apparat bredvid mig.

Så, vad har hänt sedan sist? Nja, not much för att vara ärlig. Några pianon, ett flertal puckon som korsat min väg, ett flertal renar likaså, manusförfattarstrejken is killing me, besök på arbetsförmedlingen, jag sover rövigt vilket resulterar i att mitt allmäntillstånd närmast kan liknas vid zombie. Som tur är så har jag en kollega som håller på att sluta snusa så vi är sur-och-irri-systrar. Eller ja... mest sitter vi och fnittrar åt våra problem.

Här kommer en lista på saker som hjälper en i detta ständigt småirriterade zombietillstånd:

Kärlek
Elever som blommar och strålar solsken.
Mammas nya kille i P3.
Christer i P3.
Morgonpasset i P3.
Kollegor som håller på att sluta snusa
Roliga telefonsamtal med vänner och bror.
Tanken på att det efter imorgon är 5 veckor kvar till sportlov.

Usel start

Usch, jag kom försent idag. Jag hatar att komma försent. Det är så nonchalant och pinsamt och jag känner mig som en slacker som dyker upp lite när jag vill för jag kanske har viktigare saker för mig - typ. Jag avskyr att smyga in på en föreläsning (som idag) och alla tittar på en, och sen ner på klockan, för att kolla hur sen jag egentligen är. Det är verkligen ofint att komma försent. Jag kan inte nog poängtera detta.

Idag var det vädrets makter som satte käppar i hjulet. Snöröken virvlade tät och bitvis såg jag inte ens vart vägen tog vägen. Det var den läskigaste körningen hittills i mitt liv. Och att jag sen hamnade bakom ett pucko som inte hade dimljusen på gör mig alldeles matt... Hur tänker man då? "Nämen det gör inget om jag får en bil i röven" Bilresan, som i vanliga fall tar 50 minuter, tog idag 1,5 timme...

Nåja, dagen avslutades bra, då fantastiska A har varit här och ätit mitt andra änke-middagsalternativ: lax. En mycket trevlig afton med många intressanta lösningar på världsproblem blandat med gapskratt.

Imorgon ringer väckarklockorna 5.30, alla fyra...

Premiär!

Ikväll kommer det att hända. Ikväll kommer det att ske. Det vi alla har väntat på: mobilbilderna!
Jag kommer alldeles strax att här visa ett exempel på min nya mobiltelefons förträfflighet.

Jag är ensam hemma, och kommer så förbli ända till fredag eftermiddag, då käre M befinner sig på nordligare breddgrader och sitter i en hangar och fyller i målkort dagen lång. Ni som har följt denna bloggen en stund (ja, jag menar alla ni tre) vet att om käre M är borta och jag måste äta middag själv så blir'e:

Mmmm, fina fisken!

Jajuste, appropå premiär så är det i detta nu MNK på radio (på den enda lyssningsbara kanalen). Nypremiär på min ära, som jag har längtat!

Jag har en idé!

Om vi tar två av sveriges största och mest musikaliska artister - låter dem dela på ett piano och ger dem varsin mikrofon. Känns inte det lite kul? Tror ni det skulle funka?




För att citera en av artisterna:

’Cause this is the year, this is the year it all will happen
It’s finally here, I have been waiting all my life
So put on your coat, it’s time to go, it’s time for take-off
I think I can say without a doubt this year is mine